Språkspalten

Vi får många frågor om språket från kunder och deltagare i våra utbildningar. Här ger vi svar på några av de vanligaste och några av de mest spännande frågorna.

Vill du fråga något om språket? Skicka ett mejl till info@ordvet.se så svarar vi.

Ordvetarna


De viktiga sambandsorden
[augusti 2009]

Hur ofta använder du ord som alltså, därför att och sedan när du skriver? Förhoppningsvis en hel del. Det är nämligen sådana ord som talar om hur meningarna hänger ihop.

De här små orden kallas sambandsord, och de är mycket viktiga för att en text ska få ett sammanhang. För om du bara staplar meningar efter varandra är det svårt för läsaren att se hur de hör ihop: Jag badade. Det var en underbar dag. Jag träffade Peter.

Om du däremot sätter in sambandsord så bildar meningarna en text: Först badade jag eftersom det var en underbar dag. Sedan träffade jag Peter.

Sambandsorden berättar mycket utan att vi alltid reflekterar över det. Se på skillnaden mellan de här två meningarna till exempel: Eva badade trots att det var kallt i vattnet. Eva badade eftersom det var kallt i vattnet. Meningarna ger två helt olika bilder av Eva, trots att det bara skiljer ett ord.

Det är alltså viktigt att välja rätt sambandsord till rätt situation. Tänk därför igenom vad det är du egentligen vill säga. Sedan är det bara att skriva!


Tal – med siffror eller bokstäver?
[januari 2009]

Det finns inga exakta regler som talar om när tal ska skrivas med siffror eller med bokstäver. Däremot finns det några bra tips.

Tal som är jämna eller ungefärliga brukar skrivas med bokstäver. Till exempel på parkeringen stod tio bilar parkerade eller i klassrummet fanns ett tjugotal elever.

Om sifferuppgifterna inte är det väsentliga i en löpande text skriver många de små talen, 1–12 med bokstäver, och de stora talen, 13 och uppåt, med siffror. Om siffrorna däremot spelar en viktig roll i sig, bör de skrivas som just siffror. Dessutom måste du skriva konsekvent. Ett exempel är att du ska skriva han fick 2 poäng av 47 möjliga. Det blir mycket klarare än om du skriver han fick två poäng av 47 möjliga.

Sifferuppgifter som innehåller en decimal ska alltid skrivas med siffror. Men det skiljer sig mellan olika länder när det kommer till hur talen ska skrivas. I Sverige skriver vi 1 234,56 medan engelsmännen skriver samma tal 1,234.56.


Särskrivningar – hur gör jag?
[september 2008]

Särskrivningar kan många gånger skapa riktig oreda i våra huvuden. Men grundregeln för att veta om ett ord ska skrivas ihop är enkel. Säg ordet högt för dig själv och lyssna noga på hur det uttalas. Om det uttalas som ett ord och inte två, då ska det också skrivas ihop. 

Prova med ordet rökfritt. Visst säger du det som ett ord? Därför ska det också skrivas ihop: rökfritt. Om du skriver isär ordet blir budskapet inte detsamma. Ett exempel som tydligt visar hur fel det kan bli: på ett restaurangbord stod en skylt med texten Rök fritt för allas trevnad. Alla förstod vad som egentligen menades, men den som läste texten ord för ord fick sig en funderare.

Och det är det som är så ”farligt” med särskrivningar – orden kan få en helt annan betydelse om de inte skrivs på rätt sätt. Eller vad sägs om exempel som fryst kyckling lever istället för fryst kycklinglever, och skum tomte istället för skumtomte?

Men det finns också några undantag från den grundregel som vi nämnde tidigare. I dag står i första hand särskrivet, liksom i går och i morgon, trots att de uttalas som ett ord. Andra exempel är i fatt och i fred som också kan skrivas som två ord.

Det finns ord som alltid kommer att vara knepigare än andra. Ta näradödenupplevelse till exempel. Ska det skrivas ihop? Eller ska det vara nära döden upplevelse? De gånger du är osäker kan du alltid slå upp ordet i Svenska akademiens ordlista. Och just näradödenupplevelse skrivs ihop i ordlistan.


Varifrån kommer alla björnar?
[juni 2008]

Att få blodad tand är ett uttryck som används när någon provar på något och sedan tycker om det så mycket att man vill fortsätta med det. Man får blodad tand.

Den här till synes märkliga formuleringen handlar ursprungligen om djur. Björnar är vanligtvis växtätare, men om en björn någon gång får tag i ett levande byte kan den efter det bli ett rovdjur.

Att få blodad tand handlar alltså ursprungligen om att just få blod på tänderna för första gången, och tycka om det.

Vi ska också reda ut ett uttryck som i dag har fått en lite tvetydig innebörd: björntjänst.

En björntjänst är en välmenad tjänst som får negativa konsekvenser för mottagaren. En björntjänst är alltså en otjänst. I dag missförstår många uttrycket björntjänst, och tror att det betyder stor tjänst. Så är det alltså inte.

Uttrycket björntjänst kommer från början från en fransk fabel av La Fontaine. Fabeln handlar om en tam björn som av ren välvilja ska ta bort en fluga från sin sovande husses ansikte. Men istället slår björnen ihjäl den sovande mannen – en riktig björntjänst.

Väck aldrig den björn som sover heter det ibland. Det betyder att vi inte ska förvandla en risk till en verklig fara. Bakgrunden till det här uttrycket kan vi bara spekulera i, men kanske bottnar det i oss själva? För du vet själv hur arg och sur du kan bli om någon väcker dig i onödan mitt i natten, eller hur?


Vad menas egentligen med klarspråk?
[maj 2008]

Språk ska vara som luft – det ska inte synas, men ändå ge dig energi.

Klarspråk är ett språk som går snabbt att förstå. Innehållet är alltid det som är viktigast, inte själva formuleringarna. Du ska som skribent utgå ifrån läsaren och inte från dig själv.

När du skriver en text bör du försöka göra den så effektiv som möjligt. Hur effektiv en text är beror på hur snabbt läsaren tar till sig budskapet eller förstår vad han eller hon ska göra. Det kan vara bättre att tänka på hur effektiv texten är istället för att fundera över om texten är bra eller dålig, rätt eller fel.

Det viktigaste i en text ska komma först. Göm inte det du vill säga för läsaren utan var tydlig och rak på ett enkelt sätt. Lyft fram innehållet, och göm det inte heller bakom krångliga ord och formuleringar.

Det finns både tid och pengar att tjäna på att skriva klarspråk. För läsaren innebär det mindre lästid. För myndigheter och företag innebär det mer tid över till viktigare saker än att svara på frågor från förvirrade läsare.

En tumregel är att ju svårare innehållet är, desto enklare språk ska du använda. Då blir det lätt för läsaren att förstå vad du vill ha sagt.

Regeringen har slagit fast att alla myndigheter i Sverige ska använda klarspråk. Regeringen ser framför allt att klarspråk på myndigheter stärker demokratin, ökar rättssäkerheten och sparar tid och pengar.


Får jag börja en mening med Men?
[april 2008]

Att man inte får börja en mening med men är en av de vanligaste myterna när det gäller hur vi får och inte får skriva. För hur många av oss har inte hört svenskläraren säga ”Börja aldrig en mening med men”.

Men det är fel. Det är bra att börja en mening med men. Genom att tydligt markera när du som skribent byter tanke, hjälper du läsaren att snabbt förstå ditt budskap.

Se på den här meningen: Vi är ett slags mellanchefer. Men vi har ingen beslutanderätt. Här visar ordet men hur de två meningarna hänger ihop – det markerar att det kommer något nytt som står i motsättning till den tidigare meningen. Dessutom förstärker punkten och men varandra och du visar läsaren att du börjar på en ny tanke.

Skriver du däremot de båda meningarna utan något men blir det svårare för läsaren: Vi är ett slags mellanchefer. Vi har ingen beslutanderätt. Nu kan läsaren bli fundersam: Har man ingen beslutanderätt som mellanchef?

Det är också så, att det ofta är bättre att börja meningen med ett enkelt men istället för med de onödigt formella dock eller emellertid. Så börja gärna dina meningar med men, det är fullt tillåtet.


Måste jag skriva olika språk till olika grupper?
[mars 2008]

Svaret är ett rungande nej. Oavsett vem du skriver till ska du använda dig av ett rakt och enkelt språk. Det gäller alla grupper och yrken i samhället.

Du ska alltid använda dig av klarspråk, oavsett vem du skriver till. Om personen är högutbildad, lågutbildad eller inte har svenska som modersmål spelar ingen roll. En duktig skribent behöver inte skriva krångligt till dem som skriver krångligt.

När du skriver en text ska du anpassa innehållet efter målgruppen – inte ditt språk. Din målgrupp bestämmer hur detaljerat du bör skriva, i vilken ordning du bör skriva din information och hur lång din text bör vara.

Det är informationen som är det viktiga, inte språket. Därför kan klarspråk användas i alla typer av texter:

  • Remisser
  • Rapporter
  • Brev
  • Mejl
  • Skrivelser till rätten

Hur är det då med facktermerna? Måste inte de finnas med för att vi ska vara säkra på att det blir rätt? Nej, faktiskt inte. Självfallet måste innehållet bli rätt i läsarens huvud, men det går att berätta på ett rimligt språk.

Här är ett exempel på hur en mening från Försäkringskassan kunde låta förut: Arn Magnusson kommer att vara sjukskriven för avsevärd tid, men inte varaktigt. Den meningen blir mycket tydligare om man uttrycker det så här: Arn Magnusson kommer att vara sjukskriven i minst ett år, men inte för alltid.